Ångest
Ja vad säger man snart ett nytt år, jo jag vet att jag tjatar om det, men de ska bli så skönt när detta sketna året försvinner då är det bara the past! Detta året e nog inte ett år ja lär vilja minnas överhuvudtaget, allt har bara varit förjävligt, har nog inte gått en enda månad utan att nåt skit har hänt, nej detta år har inte varit det bästa, man har träffat på idioter, blivit sviken, utnyttjad, tappat kontakten med många,nästan förlorat sin förälder och ja behöver man säga mer lixom. Visst ja borde inte klaga det finns folk som har det mycket värre än vad man själv har det, men allas problem e stora för en själv, allt känns bara så jävla tungt nu, jag känner mig fast, kommer ingenstans, vet inte vad som händer alls..
I natt va ingen rolig natt, la mej runt 02 och jag kunde verkligen inte somna till slut började jag känna paniken inom mig och ja kunde inte andas o tårarna bara kom och jag kunde inte stoppa de, de kändes precis som att ja hade nåt tungt på bröstet som gjorde att ja inte kunde andas, alla tankar bara snurrade o snurrade, vad ska man göra?, vad kommer hända? kommer det bli bra igen? kommer jag förlora en till i mitt liv som betyder allt för mig? ja inga positiva tankar direkt, tittade på klockan igen o då va den 04, somnade strax efter det och vaknade runt 9 kändes lite lättare, men jag känner hur ångesten e tillbaka, jag har inte ork till nånting, men jag måste för kattis skull, vill inte att hon ska må dåligt....Måste bara få kraften till att börja kämpa för jag hittar den ingenstans, känner bara panik, orkar inte träffa nån, orkar inte prata, försöker hitta saker att göra bara för att inte tänka, men de förföljer mig oavsett vad jag än gör så finns tankarna där, e man vaken tänker man på massa skit, när jag väl kan sova så drömmer jag massa mardrömmar o vaknar fler ggr under natten, så den här perioden e inte alls bra...
Kan inte förklara denna känslan alls, jobbigt är det och jag vill bara att den försvinner, så mycket man måste tänka på, allt kom på engång,
Mamma mår inte alls bra, vet inte när hon får komma hem, vill bara att hon ska klara det här, Jag hoppas och ber varje dag att allt ska bli bra, vill inte förlora henne <3.
Man får inget direkt svar vad som sker heller, men imorn är det ett möte inbokat med en läkare som ska förklara allt för mig mellan 10-11 så får vi se om man kan få en klar bild på vad som sker..
Släkten bara terrar en från serbien o frågar och jag bara orkar inte, men de e väl därför det heter släkten e värst
Praktiken börjar den 11 och den är inte ens godkänd än, handläggaren kommer tillbaka den 7:e och då har jag två dagar på mig att fixa allt,
Nyårsafton närmar sig och detta år blir även nyår utan mamma, förra året va ja där med henne på julafton på sjukan o hon fick permission nåra timmar på nyår o va med oss, men detta år har hon ingen ork att ens stå på benen =/ , men bara hon blir bra...
Kommer va hos moster med, Tess, Ante, Kattis, och kusinen, fast egentligen har jag ingen lust till nånsting helt ärligt vill bara lägga mej under täcket o ligga där och inte gå upp ur sängen överhuvudtaget, så känns det just nu, man ler men egentligen vill man bara gråta, men vad hjälper de? hjälper för stunden men sen då? det löser inga problem direkt....
Det som stör mig mest e att jag är en grubblare o bara grubblar o grubblar och tänker på massa onödiga saker som jag inte ens borde lägga ner energi på, hur fan får man bort såna jävla tankar!?! aja shit the same life is a bitch!
Nu blev det ett långt och väldigt negativt inlägg men de e så mycke tankar i mitt huve som snurrar och ja va tvungen att skriva av mig lite grann... Det kommer bättre tider man får bara hoppas och kämpa så blir allt bra igen...
Önskar er alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!
C YA //A